Ladda ned rapporten i sin helhet HÄR.

SA_1

Bakgrund

Under ett antal år har Samtalsaktivisterna utvecklat en metod för att lära personer att lyssna och kommunicera bättre med varandra. Men hur effektiv är metoden för att nå de mål som organisationen hoppas nå? Under fem workshoptillfällen utvärderades effekten av samtalsaktivism för att förstå hur stor effekt workshopen har, hur effekten karakteriseras, och hur långvarig den är. Den här rapporten beskriver utvärderingsprocessen och resultaten i detalj. Den här rapporten presenterar två delar av effekten som samtalsworkshopen har på deltagarna. Först kommer magnituden och impakten av effekten att utvärderas, och sedan kommer effektens karaktär att undersökas.

Syfte

Kvantitativ analys användes i form av en enkät som distribuerades till samtliga elever. Syftet med enkäten var att förstå hur stor inverkan workshopen hade på deltagarna. Frågorna var därför formulerade kring hur överraskande och intressant workshopen var, samt hur annorlunda samtalsklimatet var under workshopen jämfört med andra miljöer deltagarna rör sig i. Kvalitativ analys användes i form av djupintervjuer med mellan tre och fem elever på varje stopp. Syftet med intervjuerna var att i detalj undersöka hur effekten av workshopen kan karakteriseras, vilka slags elever som påverkas mest och hur långvarig effekten tros vara. Ytterligare intryck och tankar från workshopteamet användes för att vidare informera och kontextualisera effekten.

Effekt

Impakt

Enkäten delades ut till alla elever och lärare som deltog i workshopen. Efteråt registrerades 233 enkäter i ett Exceldokument för kvantitativ analys. Genomsnittet för hur intressant workshopen var 6.7 av 10, medan deltagarna rankade hur mycket de förväntat sig innehållet 5.1. Distributionen av svaren hittas i gurerna till höger. Figurerna visar att hur intressant workshopen var tenderar åt det positiva hållet. Det visar att deltagarna över lag tyckte att föreläsningen var intressant. Frågan om hur mycket de förväntat sig innehållet är jämnt utspridd vilket är mindre informativt.

Korrelationer

Data visade även att trygghet och att känna sig lyssnad på i klassrummet var starkt korrelerat med skolan generellt. Var man känner sig trygg var också starkt korrelerat med var man känner sig lyssnad på.

stapel

Skolorna skiljde sig på följande vis

Vittra tyckte att workshopen var minst intressant med en medelpoäng strax över likgiltig (77 av 135). De kände sig näst minst tryggast och lyssnade på i skolan och klassrummet, med en genomsnittspoäng nära medel. De tyckte övningen Rundabordssamtalen var mest givande.

Procivitas tyckte att workshopen var rätt intressant (89 av 135). Procivitas gav högst poäng för att vara trygga och lyssnade på i skola och klassrum. De gav även höga trygghets och lyssningsbetyg för sam- talsworkshopen. Procivitas tyckte föreläsningen var mest givande.

Jensen tyckte föreläsningen var mest intressant av alla (104 av 135). De gav störst skillnad mellan samtalsworkshopen och klassrummet & skolan gällande lyssnande och trygghet. De var även de som indikerade att de förväntat sig innehållet mest och därmed var minst förvånade. Jensen tyckte föreläsningen var mest givande.

Humfry tyckte att workshopen var rätt intressant (85 av 135). Deltagarna var de som indikerade minst trygghet och känsla av att bli lyssnade på i skola och klassrum. De var de enda som indikerade mindre än medel på de platserna. De indikerade också att de inte kände sig särskilt lyssnade på under samtalsworkshopen. Humfry tyckte mest om föreläsningen och rundabordssamtalen.

Rytmus tyckte också att samtalsworkshopen var väldigt intressant (98 av 135). Deltagarna var mest trygga på samtalsworkshopen, jämfört med de andra situationerna de rankade. Rytmus tyckte Rundabordssamtalen var mest givande.

Nedan redovisas resultatet för hur intressant deltagarna på de olika skolorna tyckte att workshopen var i %.

Vittra
%
Procivitas
%
Jensen
%
Humfry
%
Rytmus
%

Trygghet och bli lyssnad på

Snittet på samtliga skolor visar att samtalsworkshopen bidrog till en tryggare miljö och en miljö där eleverna kände sig mer lyssnade på än vanligtvis i skolan eller klassrummet. Hemma och med kompisar var enligt enkäterna den tryggaste miljön och där de kände sig mest lyssnade på.

Klassrummet
% trygg
% lyssnad på
Skolan
% trygg
% lyssnad på
Samtalsworkshop
% trygg
% lyssnad på
Hemma
% trygg
% lyssnad på
Kompisar
% trygg
% lyssnad på

Magnitud och impakt

Karakterisering

Efter varje workshop intervjuades tre till fem deltagare under 15–35 minuter för att kunna karakterisera potentiella effekter av workshopen. Samtalsklimatet som uppstår under workshopen är kvalitativt annorlunda från samtalsklimat som deltagarna vanligtvis upplever. Vissa liknar det med samtalsklimatet de har i mindre vänskapsgrupper. Överlag är deltagarna positiva och beskriver klimatet med uttryck som öppenhet och lugn. Härefter redovisar vi fyra återkommande koncept gällande hur deltagarna karakteriserar samtalsklimatet och effekten av hela workshopen.

1. Ta och ge plats
Deltagarna beskriver ta och ge plats som en av de stora insikterna de fått från workshopen. Både i samtalsrummet, men även som en generell insikt. Intressant nog lyfts punkten både av personer som identi erar sig som utåtriktade med vana av att ta plats, och personer som identi erar sig med som blyga utan vana att ta mycket plats. Det tyder på att lärdomen om att ge och ta plats är en robust effekt av workshopen. Deltagarna beskriver även hur de ser förändringarna i vänner som vanligtvis tar mycket samt lite plats. Några deltagare nämner att effekten är störst för de som är på ändarna av spektrumet. Det tyder på att workshopen skapar ett klimat av balanserat samtal, som upplevs som långvarigt.

2. Perspektivtagande
Ett annat koncept som framkommer under intervjuerna är perspektivtagande. Deltagarna uttrycker förvåning över hur lika och relaterbara de upplever andra deltagare. Att försöka förstå andra och anta att an- dra menar väl, är ett kognitivt område många, enligt egen utsaga, inte har utforskat förut. Deltagarna beskriver hur förståelsen för andra ökar genom att de får höra om personliga historier i kontext de inte sett de andra i tidigare. Perspektivtagande har en stark humaniserande effekt. Effekten är störst för de personer som deltagarna känner minst, men vissa nämner även att de ser sina närmaste vänner i nytt ljus. Det är intressant att notera att de som identifierar sig som utåtriktade inte rapporterar en effekt i hur de ser sina vänner, men effekt i hur de ser nya personer. Medan blyga personer rapporterar lite effekt hos nya personer, men större effekt i hur de ser sina vänner. Det tyder på att utåtriktade redan har relationer där man delar och tar perspektiv, och att workshopen hjälper dem sprida det till nya bekanta. Blyga har å andra sidan sämre perspektivtagande i nära relationer och får börja där.

3. Nya interaktioner och samtalsområden
Deltagarna beskriver samtalsklimatet som karakteriserat av nya interaktioner, med nya personer och nya samtalsområden. De lyfter samtal om de områden som en positiv förändring i samtalsklimatet och många föreslår det som anledning till ökad humanisering och perspektivtagande.

4. Metaperspektiv
Deltagarna beskriver ökad medvetenhet i hur de samtalar, hur mycket plats de tar och vem som initierar konversationer. Det visar en ökad kognitiv närhet i samtalen, och tycker att det är en positiv och frihetsgivande faktor. Deltagarna beskriver även djupare insikt i varför vissa tar med och mindre plats. Många deltagare beskriver frihet i att vara medveten om en process som tidigare ansågs statisk. Den här insikten delas av både utåtriktade och blyga deltagare. Deltagarna beskriver att samtalsklimatet ger frihet att testa och anamma nya roller. Ibland valde vissa att inte starta konversation för att se andra ta initiativ för första gången.

Deltagares perspektiv

Procivitas

Jag hade inga speciella förväntningar. Jag visste inte riktigt vad det skulle vara, vad det skulle gå ut på. Jag kom mest hit för att lyssna och lära typ. I början var det lite obehagligt när det blev tystnad och så, kunde det bli lite så här nu räckte min kompis upp handen ha-ha-ha typ. Vid incheckningen så var det inte lika snabbt man fick säga sin åsikt, och vissa som jag själv har erfarenhet av brukar ta plats, kanske höll tillbaka lite. Där var ingenting idag som var helt främmande, men det var bra saker som man kanske inte alltid tänker på, även om man kanske vet någonstans att man kanske borde. Exempelvis, de personerna i min klass som jag trodde skulle ta mycket plats tog inte alls mycket plats, det var förvånande. Man tog verkligen åt sig ganska mycket av de här korten med de fem principerna. Typ “att oh shit, det här kanske jag inte är så bra på egentligen eller det här kanske jag faktiskt är ganska bra på och ska fortsätta med!” Man kommer kanske inte förändra en annan person genom ett samtal men om den personen kanske känner sig lyssnad på, så kanske den inte behöver gå på lika aggressivt och då kan båda få ut någonting av samtalet. Jag tror jättemycket på idén med Samtalsaktivism. Sen tror jag på ett kontinuerligt arbete med den här typen av saker, man måste hela tiden repetera det. att vara med i en sådan här workshop och det har haft en väldig påverkan på mig, personligen och jag tror inte det är något jag skulle kunna släppa i första taget.

Humfry

Jag visste inte att det fanns någonting som det här, att man pratar mer och så. Att det nns något som gör att man utvecklas. Jag brukar inte tro att någon kommer att lyssna på mig, och jag trodde det skulle vara samma grej idag. Istället fick vi prata med varandra och göra saker vi inte brukar få göra. Det var överraskande hur lika vi tänkte. Flera gånger hörde jag likadana åsikter som de jag brukar tänka på. Nuförtiden är folk väldigt duktiga på att hitta skillnader istället för det man har gemensamt. Idag fick vi möjligheten att hitta sakerna som vi har gemensamt, både tankar och åsikter. Det var överraskande! Jag hoppas att jag kan använda det jag lärt mig idag att prata med mina föräldrar. Att inte tjafsa med dem och fortsätta att bråka. Lärde mig att lyssna på andra och ta det lugnt och låta andra ge och ta. Att se mina åsikter som viktiga och att inte vara rädd för att säga dem av rädsla för vad andra kommer att tycka.

Generalisering

Deltagarna tror att workshopen kommer ha störst effekt i framtiden i situationer med andra workshopdeltagare. Många står tveksamma till om workshopeffekten kan spridas till familj och yrkessituation. Några som identifierar sig som utåtriktade är mer positiva. Det är möjligt att skillnaden beror på att utåtriktade personer ser sig som mer ansvariga och mer i stånd att sprida en förändring, än blyga personer som behöver bli mer lyssnade på.

Identifierade grupperingar

Ungdomar identifierade tydliga ”vi och dem”-grupperingar gällande vuxna och ungdomar. Många berättade att de inte kände sig lyssnade på av vuxna. Utsagorna påminde mycket om klassiskt in- och utgruppstänk, vilket kan innebära att intervjuer med vuxna hade låtit på liknande sätt. En slutsats kan vara att det är för lite kommunikation vuxna och ungdomar sinsemellan. En annan slutsats kan vara att problemet endast ligger hos de vuxna.

Slutsats

Sammanfattningsvis, visar rapporten att en majoritet (66%) av deltagarna indikerar en positiv effekt av samtalsworkshopen även om uppfattningen om hur överraskande den var skiljer sig deltagarna sinsemellan.

Att bli lyssnad på och att känna sig trygg är starkt relaterat (79–92%) och deltagarna känner att samtalsworkshopen förbättrat dessa faktorer i skolan och klassrummet (14.55% bättre lyssnad på och 8% tryggare). Effekten karaktäriseras främst av att kunna ge och ta plats samt perspektivtagande av nya och gamla vänner. Dessa två färdigheter lyfts gediget och spontant av samtliga intervjuade, och är de som förutspås stanna med deltagarna. Kunskapen och insikten om dessa två kommer sannolikt från de nya interaktionerna och samtal om nya ämnen som deltagarna utsatts för, med nya personer.

En stor effekt av samtalsworkshopen karakteriseras av en djupare insikt och kognition under samtalen. Deltagarna utvecklar ett metatankesätt under samtal som de esta av dem inte närmat sig förut. Generalisering lär främst hända inom klassen och i andra hand på skolan. Utåtriktade personer tror sig även kunna generalisera e ekterna till andra sammanhang.