Samtalsaktivisterna var de första som på länge erbjöd mig en chans att se om jag vill vara en annan Agge än den jag var.

Ja, då ger jag mig på att blogga för Samtalsaktivisterna. Det är något som känns väldigt spännande. Vet inte riktigt vad jag ska skriva. Men kan ju börja med att presentera mig, vilket faktiskt inte är så enkelt som det kanske låter.

 

[spacer height=”default”]

Mitt namn är Agge Angusson. Agge, är ett namn som jag delar med cirka 55 andra personer i hela Sverige. Angusson, är ett namn som ägs av min familj men bara bärs av 3 personer totalt. Ni kanske förstår att det är problematiskt att heta just Agge Angusson?

 

[spacer height=”default”]

Jag gillar namnet, och känner att jag är Agge Angusson. Namnet känns förenat med resten av min identitet. Men när jag presenterar mig så är den vanligaste reaktionen att folk inte tror på mig. Angusson misstas för att vara Andersson. Detta har hänt väldigt många gånger, via telefon och öga mot öga. Även vid upprepade försök att bokstavera. Och jag vet inte hur många personer jag träffat, som vägrar att tro att jag heter Agge. Personer jag gått på en, två, fyra, sex, åtta träffar med. En blivande partner, vän etc. Som fortfarande vägrar tro på att jag heter Agge. Kollegor som efter att jag jobbat på arbetsplatsen i över 6 månader, fortfarande tror att jag heter August, Albin, Anton, Alfred eller något annat på A.
En gång höll jag en föreläsning. En av deltagarna räckte upp handen varpå jag av hela mitt hjärta hoppas på att någon faktiskt lyssnat på mig. Jag hoppades på en fråga som tillhörde ämnet jag pratat om.
Istället kom: ”Heter du Aggressiv?”

 

[spacer height=”default”]

Nu landar jag nog i något relevant märker jag. Något som jag uppskattar med Samtalsaktivisterna är just det att jag får lov att komma som jag är. Jag får lov att heta vad jag vill. Jag får lov att testa olika infallsvinklar, olika teorier, olika karaktärsdrag, utan att bli personligt ifrågasatt. Jag har testat lite olika. Jag har ställt många frågor och samtalat mycket, har också försökt vara så tyst som möjligt – att delta i samtal utan att samtala och utan att ta någon plats. Det har varit skönt att få testa lite olika. Men ännu skönare är det faktiskt att få lov att heta Agge.

 

[spacer height=”default”]

Dagarna innan den 11 november 2015 kom jag över ett facebookevent som Samtalsaktivisterna hade lagt upp. De skulle ha ett event och jag var inbjuden. Jag minns inte vem som bjöd in mig och kan inte på egen hand lägga det puzzlet. Men jag minns att jag kom dit lite tidigare, fick en glimt av hur det såg ut bakom kulisserna för att sedan delta på ett 2 timmar kort samtal. Jag var fast direkt.
Dels var samtalsaktivisterna en slags fristad för mig. Jag fick vara den jag är. Dels förväntades jag inte ta någon slags ledarroll. I mångt och mycket är det de jag förväntas i min vardag.

 

[spacer height=”default”]

Samtalsaktivisterna var de första som på länge erbjöd mig en chans att se om jag vill vara en annan Agge än den jag var. Vilket jag är tacksam för. Det har lett till att jag i hög utsträckning funderat kring vem jag är, varför jag är den jag är, vem jag vill vara, hur jag kan bli den jag vill vara. För att inte tala om alla oändliga reflektioner kring hur jag beter mig i ett samtal.

 

[spacer height=”default”]

Jag skulle vilja skriva att Samtalsaktivisterna är bra. Kanske inte får skriva så.. Kanske säger det inte så mycket? Men det är mitt blogginlägg och jag tycker att Samtalsaktivisterna är just bra. Det känns skönt att skriva så.
Det som är bra med Samtalsaktivisterna, enligt mig, är att människor som vanligtvis inte träffas för ett samtal, träffas och samtalar. Ämnet är på många sätt styrt, men efter varje träff ser jag individuella initiativ där individer fattat intresset för att samtala med i princip okända människor, varpå de fortsätter att samtala även efter att dagens samtalsaktivistsevent är över. Jag tycker att det är bra att människor får upp intresset för samtal. Jag tycker att det är bra att människor funderar över hur de samtalar.

 

[spacer height=”default”]

Så om du som läser detta funderar över om du ska gå på ett event, gör det. Och säg gärna hej till mig. Hittills är jag nog den enda samtalsaktivisten som heter Agge. Jag är rätt lång också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *