En Samtalsaktivists födelse

Det har nu gått ungefär 6 månader sen jag satte foten på Spiritus Mundi för första gången; ett flummigt ställe där jag skulle träffa ett flummigt gäng för att delta i en flummig diskussion. Förlåt, samtal. Jag stiger in genom dörren, övertygad om att jag är sen, in genom en korridor och fram till människorna som sitter i en cirkel. En stol står tom. Jag minns att jag stirrade på stolen ett tag innan jag frågade om det var ok att sätta mig. Nån skäggig snubbe tittade upp och gjorde en inbjudande gest. Jag satte mig och kände mig märklig. De förde ett samtal om ett samtal. Lite lätt prövande så tyckte jag till om en viss formulering, varpå flera nickade, för att sedan gå vidare i agendan. Några höll kanske inte med, men väntade tålmodigt på sin tur, och verkade trots menings- skiljaktigheter, genuint intresserade av att höra min åsikt. Det kändes bra att få göra sig hörd på en plats som kändes så trygg.

 

Tydligen var jag inte 15 minuter sen, utan jag var 45 minuter tidig, och hade alltså ramlat in i slutet av planeringen av det öppna samtalet. Folk började trilla in och plötsligt stod jag där med ett 40-tal andra individer, alla lika osäkra på vad vi skulle göra. Jag lovade mig själv att iaktta och lyssna in andra, och någonting hände; När 2 timmar hade gått hade jag fått mersmak. Helt plötsligt kändes det lite häftigt att lyssna på andra och jag skrev upp mig på intresselistan för nästa samtalsträff.

 

Så nu sitter jag här på Samtalsaktivisternas kontor och skriver mitt första blogginlägg samtidigt som min kollega sitter bredvid och petar på sin laptop i såndär lagom takt. Praktikplatsen har blivit beviljad och min roll har gått ifrån “arbetssökande” till “samtalsledare”. Det känns talande på något sätt att allt jag verkligen behövde var att få ett utrymme, och en grupp att få tillhöra. För mig har debatten alltid varit mer självklar än samtalet, en paradox som gör min nuvarande situation nästan mer rimlig. Jag har varit trött på tjafset ganska länge nu, och kanske kan jag äntligen lägga det bakom mig och blicka framåt mot fler givande samtal.

 

 

/Niclas Hellgren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *